I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att allmänheten och journalister har insyn i hur myndigheterna arbetar och bedriver sina verksamheter. I Sverige säkerställs det genom Offentlighetsprincipen. Det är en princip som medför att du och jag har rätt att ta del av allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen finns specificerad i en av de fyra grundlagarna, nämligen Tryckfriheten. Där talas det om Handlingsoffentligheten och den är värdefull för att den svenska demokratin ska fungera som det är tänkt.
Offentlighetsprincipen är en del av Tryckfrihetsförordningen. Den ger enskilda individer rätt till insyn i hur myndigheter och andra offentliga verksamheter bedrivs. Det har varit en del av Sveriges lag sedan 1766 och den utgörs av Handlingsoffentligheten samt av Meddelarfriheten. I ett internationellt sammanhang är det en unik företeelse. Principen skyddar och säkrar demokratin på flera olika sätt. Exempelvis kan invånarna i Sverige, tack vare Offentlighetsprincipen:
- Delta vid domstolsförhandlingar som åskådare
- Närvara vid sammankomster i Riksdagen
- Sprida allmänna handlingar
Exempel på handlingar som kan begäras ut med stöd av principen i fråga är:
- E-post och snigelpost som har skickats till myndigheterna
- Domar
- Beslut
- Rapporter
- Myndigheternas handlingar
Varför finns offentlighetsprincipen?
Tanken med principen om att allmänheten ska kunna få åtkomst till offentliga handlingar är att de medborgerliga rättigheterna ska tas tillvara. Exempelvis kan det röra sig om att säkerställa rättssäkerheten. Dessutom bidrar den till öppen effektiv förvaltning av offentliga medel. Därmed
upprätthålls en högre skattemoral och medborgarna kan känna sig tryggare i att skattemedel inte slösas bort på ineffektiva eller rent korrupta sätt.
Undantag för principen om tillgängliga offentliga handlingar
Offentlighetsprincipen bidrar till öppenhet, transparens och tillit för de svenska myndigheterna. Men det finns tillfällen då den inte tillämpas. Undantagen finns specificerade i Offentlighets- och sekretesslagen. Exempelvis kan domstolsförhandlingar vid vissa omständigheter hållas bakom stängda dörrar och då kan åskådare inte närvara. Andra exempel på när undantag till Offentlighetsprincipen kan göras är:
- För att skydda information som rör rikets säkerhet
- I syfte att förebygga eller förhindra brott
- Enskilds personliga eller ekonomiska förhållande
- Skydda en djur- eller växtart
Den bakomliggande tanken med att offentliggöra allmänna handlingar är god. Men öppenheten medför också en viss problematik, inte minst i ett alltmer digitalt samhälle. I den tid vi lever är det enkelt att hitta personlig information online. Till följd av att personuppgifter så som namn, adress och telefonnummer i hög utsträckning är tillgängliga för allmänheten i Sverige uppstår problem, inte minst från ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är en aning ironiskt med tanke på att idén med att offentliggöra myndighetsdokument är att skapa ett fungerande rättsväsen och en funktionell demokrati.
Dessvärre har många kriminella kommit att använda de offentliga databaserna för att på olika sätt begå brott. Det kan handla om att identifiera potentiella offer för bedrägeri eller att hitta adresser där vittnen bor. I andra scenario kan det röra sig om att personer söker efter individer, exempelvis sina barn, som har skyddad identitet.
I dagsläget är dessa, vid vissa omständigheter känsliga uppgifter, bara en sökning bort. Därför kan det finnas skäl att diskutera den rådande lagstiftningen och söka nya lösningar. Det ligger i hela samhällets intresse att skapa en miljö där demokratin kan bevars och skyddas. För att uppnå det måste vi samtidigt skydda den enskilda medborgaren. Kanske bör man se över vilka uppgifter som anses vara offentliga handlingar. Sverige är trots allt unikt i sin inställning till hantering av personuppgifter som det framkommer i Tryckfrihetsförordningen. På den internationella arenan har lagstiftare arbetat aktivt med att förbättra den personliga integriteten på internet. Det syns tydligt i införandet av GDPR i EU samt CCPA i Kalifornien. Samtidigt är det viktigt att skapa en hållbar balans som ger, främst journalister, den insyn som de behöver för att kunna granska makten och bevaka våra demokratiska intressen utan att exponera medborgarna för risker.
