Digitaliseringen hyllas ofta för de möjligheter den medför. Vi förväntar oss att effektiviteten kommer att öka, samarbeten förenklas och att AI kommer att hjälpa oss med allt möjligt. Men i takt med att vi blir alltmer digitala ökar risken att råka ut för cyberbrott och det syns i statistiken - inte minst i form av bolagsbedrägerier och bolagskapningar.
Du som har följt med i nyhetsrapporteringen har säkert hört talas om flera bolagsbedrägerier. Ett av de mest välkända fallen är den stora IT-attacken mot COOP. Angreppet innebar att 800 butiker temporärt tvingades stänga ner på grund av att de inte kunde motta betalningar från kunderna. Flera andra företag såsom Apotek Hjärtat samt ST1 drabbades också.
Dessvärre är attacken inte på något sätt unik. Under de senaste åren har cyberbrotten mot företag ökat markant. Enligt PWC ökade andelen företag som uppgav att de blivit utsatta för IT-attacker i genomsnitt med 16,4 procent i Sverige mellan 2017 och 2019.
IBM har rapporterat att den globala kostnaden för dataläckor har stigit med 13 procent mellan 2020 och 2022. Men den negativa spiralen som omgärdar IT-brott är inte något nytt fenomen. Redan år 2016 släppte Brottsförebyggande rådet en rapport som slog fast att IT-relaterade lagöverträdelser hade fördubblats mellan 2006 och 2014. Bedrägeri var då en av de två största kategorierna.
Företagens allvarliga syn på den här typen av attacker framkommer tydligt i PWC:s rapport. I den framkommer det att över 95 procent av svenska storbolag anser att utbildning i IT-säkerhet bör skrivas in i läroplanen för grund- och gymnasieskolan.
Men bolagsbedrägerier är inte begränsat till IT- och cybervärlden. Det förekommer i flera olika former och de innovativa brottslingarna hittar hela tiden nya tillvägagångssätt.
Bolagsbedrägeri förekommer i flera olika varianter. I den moderna världen är det - som vi såg ovan - vanligt att angripare ger sig på företag med hjälp av informationsteknik. Men företag kan bli bedragna på flera andra sätt. Ett klassiskt exempel är bluffakturor.
Svensk handel definierar en bluffaktura som ett betalningskrav för en tjänst som inte har levererats. Alternativt kan det fakturerade beloppet överstiga vad som kan anses vara rimligt.
En annan metod som kriminella använder benämns som befogenhetsbedrägeri. Det innebär att ett företag kontaktas av någon eller några som uppger sig vara någon de inte är. Gärningsmannen påstår sig ha befogenheter som inte existerar i verkligheten. Syftet är att missleda den kontaktade personen på företaget till att utföra handlingar som kommer att gynna brottslingen.
I vissa fall försöker brottslingarna ta över företag helt och hållet. Det kallas för bolagskapning.
En bolagskapning är rena mardrömmen för företagare. Konsekvenserna av att råka ut för en den typen av brott kan bli väldigt omfattande. Att ett företag blir kapat innebär att bedragare genomför ändringar hos Bolagsverket. Det öppnar upp möjligheter att bedra företaget på flera olika sätt.
En klar majoritet av de svenska företagen som utsätts för en bolagskapning är väldigt små. 75 procent saknar anställda och de är lätta offer för kriminella. Skälet är att det är firmatecknaren själv som genomför uppgiftsutlämnande till de svenska myndigheterna.
Ofta räcker det alltså med en ID-kapning för att kunna genomföra en bolagskapning av en enskild näringsverksamhet. Tyvärr är det relativt vanligt med ID-kapningar. 3,25 procent av Sveriges befolkning uppgavs ha fallit offer för identitetsstöld 2021. Det motsvarar lite drygt 250 000 individer.
Bland företag är trenden ännu mörkare. Hälften av alla svenska företag uppger att de har utsatts för fullskalig eller försök till ID-kapning 2020. Dessutom uppgav 43 procent av de tillfrågade bolagen i en undersökning från Svenskt Näringsliv att de tror att ID-kapningar mot företagare kommer att bli ännu vanligare framöver.
Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna som företagsbedrägerier kan få är det viktigt att du är väl införstådd i hur du kan skydda dig. Tacksamt nog finns det flera enkla steg som stärker ditt skydd mot att falla offer för en bolagskapning.
Först och främst bör du se över din IT-säkerhet och säkerställa att du följer experternas rekommendationer. Ett klassiskt exempel är att ha unika och starka lösenord samt att vara vaksam med vilka länkar du klickar på.
Det finns flera sätt att skydda dig mot bluffakturor. Du kan börja med att upprätta en leverantörslista och alltid kontrollera all information på fakturan med den information du har från leverantören. Du kan också använda tjänster likt Allabolag eller Ratsit för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.
Skulle det visa sig att du har mottagit en falsk faktura är det viktigt att du bestrider den. På så sätt kan du motverka inkassokrav och liknande. När du bestrider den ska du alltid göra det på ett sätt som du kan styrka i efterhand.
Arbetet med att skydda din affärsverksamhet mot företagsbedrägeri i from av bluffakturor börjar redan innan fakturan anländer. Säkerställ att ett standardsvar finns till hands. Försök även att aktivt reducera möjligheterna för kriminella att skapa underlag för bluffakturor. Exempelvis genom att vara väldigt försiktig vid samtal med telefonförsäljare.
Enligt Verksamt är det bästa sättet att skydda dig och ditt företag mot en bolagskapning att använda en digital brevlåda. Då blir du upplyst så snart någon anmält en adressändring eller förändringar i styrelsen. Det ger dig chansen att snabbt vidta åtgärder.
Ett annat digitalt hjälpmedel som du kan använda är Bolagsverkets app. Den låter dig följa händelseutvecklingen i ditt bolag.
Du kan dessutom addera ett extra skydd genom att anlita en tjänst för bolagsbevakning från oss på Förebygg. Vi påkallar din uppmärksamhet i realtid när en oväntad händelse inträffar.
Skulle olyckan vara framme och du eller ditt bolag faller offer för ett företagsbedrägeri är det viktigt att veta hur du ska agera. Nedan listar vi sex saker du bör göra om dina förebyggande åtgärder inte räcker till och du utsätts för brott.
